Skötsel

I det vilda lever chinchillorna i grupper och ska även i fångenskap hållas minst två, gärna fler. Sätt om möjligt ihop en vuxen med en unge av samma kön, eller två ungar. Vuxna honor kan gå att sammanföra, det är mer ovanligt att vuxna hanar accepterar varandra. Hane och hona ska inte gå tillsammans stadigvarande eftersom hon då kommer att föda för många kullar.

Buren ska vara stor, minst en meter hög och kortaste sidan ska vara minst en halvmeter lång. Om fler än två chinchillor ska hållas tillsammans måste varje djur ha 0,25 kvadratmeter utöver minimibottenmåttet på 0,5 kvadrat. Buren ska innehålla flera lättstädade hus placerade på olika nivåer, och dessa hus ska vara minst 30 x 25 x 20 centimeter.

Chinchillor har en mycket tät och fin päls, och för pälsvårdens skull ska de ges möjlighet att sandbada i mycket fin sand, och buren ska inredas med flera sitthyllor och grenar på olika höjder. Stadiga papegojgrenar i trä med skruvfäste är ett bra komplement. Sandbadet kan ske i en stor porslinsskål modell vattenskål för hund.

Faror för chinchillor

Övriga husdjur kan vara farliga för din chinchilla, och det är också farligt för chinchillan att ramla eller att bli tappad. Säkra hemmet så att chinchillan inte kan gnaga på sladdar eller giftiga växter när den springer lös.

En felaktig diet är också farligt för chinchillor. De är mycket känsliga för fet och söt mat och blir lätt sjuka om de får sådant foder. Det är viktigt för djurets tandstatus och för dess matsmältning att kosten är rätt sammansatt.

Utfodring

I naturen äter chinchillorna en näringsfattig och fiberrik kost som till allra största delen baseras på hö. Det är viktigt att den kost vi ger dem efterliknar den naturliga, för annars slits inte tänderna normalt och de riskerar att få stora problem med matsmältningsapparaten. Om man ger klassiska fröblandningar så är dessa alldeles för feta och energirika och innehåller heller inte i närheten av så mycket fibrer som chinchillan behöver. Det finns särskilda chinchillapellets som man kan ge en liten mängd av, men det viktigaste är att chinchillan alltid har fri tillgång på fräscht hö och vatten. Vattnet ges med fördel i flaska så att inte bottenströ och sand smutsar ner det. På botten av buren kan man ha kutterspån, halm eller olika färdiga ströprodukter.

Gnagpinnar av t.ex. fruktträd uppskattas och chinchillan kan också ges kalorisnåla godis i form av grönsaker och enstaka fruktbitar, alternativt färdiga ört- och fruktblandningar som säljs.

Avel

En chinchilla är dräktig i cirka 111 dagar och föder sedan vanligtvis två till tre ungar, men hon kan få upp till sex ungar. Ungarna är vid födseln väldigt utvecklade och börjar äta fast föda efter en vecka, men ska ändå hållas med sin mamma tills de är minst åtta veckor.

Ungarna blir könsmogna när de är mellan fem och tio månader, men de kan i vissa fall uppnå könsmognad redan vid tre månaders ålder, därför bör hanarna separeras från sin mamma senast då. Honan bör inte paras förrän hon är allra minst nio månader gammal, gärna lite äldre.