Skötsel

Vem har inte charmats av en söt vattensköldpadda någon gång. Det kan verka lockande att köpa en och ha den med akvariefiskarna, men det är ingen bra idé. Många vattensköldpaddor blir ganska stora, och det hör till deras natur att de gärna äter både fiskar och växter. Dessutom har de en rad olika krav man som ägare måste uppfylla för att de ska må bra.

Hur stort akvarium en sköldpadda ska ha beror på dess längd, men för en vattensköldpadda på max 15 cm så gäller att den ska ha en yta på minst 0,35 kvm vilket motsvarar ett akvarium på t.ex. 80 x 45 cm. Den ska också ha ett minsta vattendjup på 20 cm. Det ska finnas en landdel stor nog för alla sköldpaddor i akvariet att vistas på samtidigt, och det är viktigt att sköldpaddan inte via landdelen kan ta sig ur akvariet. Det bästa är om landdelen är grävbar, då det bäst motsvarar sköldpaddornas naturliga beteende. Det ska också finnas grottor och gömställen i sådan mängd att alla sköldpaddor kan gömma sig på en och samma gång. Det ska finnas en solplats med en värmelampa över, som ska hålla en temperatur på runt 35 grader. Vattentemperaturen ska regleras med en doppvärmare och hålla ungefär 25 grader.

För filtrering och cirkulation av vattnet behövs en rejäl pump, då sköldpaddor ofta smutsar ner mer än fiskar. Vattenbyten ska ske regelbundet, nitratnivåer kan kontrolleras med teststickor, men minst ett delvattenbyte i veckan kommer att behövas. Över en del av akvariet eller terrariet ska det finnas en ljuskälla med UVA och UVB-ljus. Detta ljus behöver sköldpaddan för att kunna tillverka D3-vitamin som behövs i upptaget av kalcium. Byt UV-ljuset varje år då effekten avtar.

Faror för vattensköldpadda

Det i särklass vanligaste en vattensköldpadda råkar ut för är misskötsel på grund av okunskap. Läs på mycket både innan du skaffar en sköldpadda och när du äger en. Sköldpaddor är experter på att dölja sjukdomar och svagheter tills det ofta är för sent att göra något åt dem. Att man inte ser något på utsidan betyder inte att allt är bra, det betyder bara att vi inte ser något.

Behovet av UV-ljus är något omdebatterat, men eftersom osäkerhet föreligger är det bäst att försöka efterlikna deras naturliga miljö så mycket som möjligt.

Utfodring

I naturen äter de nämnda arterna insekter, fiskar och växtdelar. Grunden i utfodringen kan ligga i ett bra, för arten avsett, torrfoder, med tillskott av foderinsekter, fisk- och räkbitar, grönsaker och ätliga akvarieväxter som t.ex. andmat. (Lemna minor)

Pudra eller dränk maten i vitamintillskott och kalkpulver innan utfodring. Glöm ej UV-ljuset över akvariet som hjälper sköldpaddorna att ta upp kalcium. Unga sköldpaddor ska ha ett högre proteininnehåll i dieten som sedan minskar ju äldre de blir.

Avel

Ofta märker man inte att sköldpaddorna har parat sig innan man hittar ägg i sanden. Honan gräver ner dem, det är därför bra att ha ett djupt, grävbart bottenmaterial i terrariet.

Mysksköldpaddshonan, för att använda den som exempel, blir könsmogen vid ungefär sex års ålder, hanen tidigare. Ökat ljus, antingen artificiellt eller riktigt, ökar djurens parningslust. Honan lägger runt 4–5 ägg tre veckor efter parningen, platsen hon väljer håller ofta mellan 25–30 grader om en sådan plats finns i terrariet. Äggen kläcks efter ungefär 100 dagar om man har lyckats upprätthålla rätt temperatur och fuktighet i sanden.